Att en person kan väcka så många minnen, så många känslor… En person som jag knappt har någon kontakt med, men en person som påverkar minna vänner så oerhört. Att denna person kan väcka så mycket. Hur klarar en person av det? Mitt gamla liv vaknade känslominnen vaknade. Hur kom det sig?

”Jag vet inte vart jag ork.” Jag vet hur man får den, jag vet hur man gör. Men jag vet vilket pris man får betala. Jag vet hur dåligt allt oftast går. Men man får ork, och det känns bra. Plötsligt väcks minnena, plötsligt kommer suget, plötsligt…

Samtidigt kommer även känslan av ett hat mot en person. Plötsligt väcks minnena, plötsligt väcks suget. Suget att få personen bort från sig, att försvara sina vänner, att skydda dem. Jag vet hur dåligt det skulle gå, men jag vet hur bra det skulle kännas.

För många minnen väcks för att jag ska klara av att göra något. För hela tiden måste jag hålla tillbaka mig själv. Jag får inte göra något för då skulle jag bara förstöra i längden…

Fan!

Nu börjar saker och ting ta form igen. Det börjar hända grejer, jag börjar göra grejer. Whii Maria är på uppåt tjack! Är det livet som gjort mig hög? Kan det vara så? Är det glädjen inifrån som växt sig starkare? Kan det vara så? Spelar inte så stor roll egentligen, för all känns så bra (ja, nu är det allt). Viljan är tillbaka!

Helgen har startat upp nåot nytt, den fick mig att inse sake. Hur mycket jag glömt av saker, minnen, människor och körningen. Men nu är vi på gång igen! Vänta bara till tävlingssesongen -08 då händer det grejer ;P.

 Körningen har gått från död till intensivt levande, så även jag. Helgen som var, onsdag, fredag och garanterat på lovet. Min vecka börjar bli uppbokad, så där lagom uppbokad. Allt känns fortfarande kul.

Åhh vad skönt allt känns!  Tack än en gång för i helgen, uppskattar det mer och mer allt eftersom tiden går!