Fan känner det, saknaden, längtan tillbaka. Allt var så mycket lättare, det var det faktiskt. Även om allt inte var bra så var det lättare, inte lika seriöst. Vill tillbaka till den tiden, vill tillbaka till skratten. Vill det så gärna att jag kan ta all skit som fanns där med. Det är värt det.
Shit vad jag längtar tillbaka. Varför insåg jag inte hur det skulle bli? Varför kunde jag inte göra det nya bra?
Fanns en anledning till att det tog slut, men skulle jag ha vetat hur det skulle bli så skulle jag ha fortsatt som jag gjort innan. Skulle inte ha börjat om, för det ny blev inte bra. Det nya kräver för mycket av det som jag inte har. Det gamla kunde inte ta emot allt jag hade, men det krävde iallafall inte något som jag inte hade.
Jag vill tillbaka till enkelheten. Där jag kunde vara jag. Där jag visste vem jag var. Där allt var så mycket enklare…
visst är det enklare att gå tillbaka till enkelheten, men jag är inte så säker på att du vet vem du är bara för det. Du lämnade det av en orsak, en orsak som jag tror berodde på att det inte var du, du ville inte leva så. Nu är det lite tuffare och då är det mycket lättare att gå tillbaka, än att stanna kvar och stå ut. Det tar tid allt nytt, alla förändringar tar tyvärr god tid på sig emellanåt, rätt frustrerande…;)
Take care