Känner mig så falsk just nu. Allt jag säger misstolkas och blir helt fel. Men jag orkar inte bry mig om det, jag låter alla tro att de har förstått allt helt rätt. Det är lättast så, orkar inte försöka förklara. Vet inte riktigt vad jag menar med allt heller. Skulle behöva någon som tolkade mig själ åt mig. Så att jag kunde veta vad som var rätt, så jag fick något att utgå från. Just nu känns allt bara så fel och så falskt.

Vill inte ha det så här, vill verkligen inte. Men ändå så gör jag inget åt det. Känner mig så svag just nu. Orkar inget fysiskt men det psykiska är i full gång. Hjärnan snurrar på som valigt, men orkar inte prata, orkar inte göra något. Sover och tänker. Testar vad jag orkar med jämna mellanrum och kommer fram till att det inte var så mycket. Sover lite till.

Är inte sjuk längre då det är inte det. Orkar bara inget, energin är slut. Inte blir det bättre av att jag i princip är nyvaken hela tiden, har problem med omvärlden för det mesta då.

Lovet kunde inte komma mer passande, eller kanske är det så opasssande som det bara går? Kanske skulle jag behövt släpa mig till skolan imorn. Bara för att göra något, bara för att komma bort från mitt ständiga sovande. Eller är det kanske just sova som jag behöver göra? Kanske försöker kroppen ta igen alla timmar av missad söm som den senaste månaden fört med sig?

This entry was posted on söndag, februari 8th, 2009 at 23:25 and is filed under 1. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.