Ibland ser man personer i en annan situation än vad man är van att de dem i och helt plötsligt är personen något helt annat än vad man är van vid. Behöver absolut inte vara något negativt, bara något helt nytt.
Jag har alltid haft personer runt mig till olika situationer, men nu börjar det flyta ihop. Varje person får se fler saker om mig och plötsligt blir det ett kaos i mitt liv. För många vet för mycket. Vem ska jag väja att vända mig till? För även om fler vet mer, så blir det fler som vet mindre. Alla vet lite om allt, men ingen tillräckligt om något.
Jag måste hela tiden förklara så mycket för att någon ska kunna förstå. Men ingen klarar av det just nu, jag klarar inte va det just nu.
Skyller allt på alla andra bara för att det är lättare än att inse att det är på mig problemet ligger. Det är jag som gjort det så här. Det är jag och mina val, bara för att allt tycktes fungera så bra. Men det var bara i början, nu inser jag vilka fel jag gjort.
Ser mina fel men borde sett det tidigare för att jag skulle kunnat hantera det. Nu vet jag inte längre hur jag ska göra. Alla har kommit för långt bort.
Bara stjärnorna som ser, under dem finns inga lögner. De är de enda som vet sanningen om allt.
Stjärnklart ute ikväll, sanningarna tränger sig på.
