Har känt att allt varit så bra idag, ingenting vara egentligen riktigt bra, men inget var heller riktigt dåligt. Det gjorde att jag kom i balans med mig själv, och allt känndes faktiskt riktigt bra. Bra på ett ärligt sätt, innan jag började låtsas. Men det blev för bra, kände att snart händer det något som gör att jag kommer falla igen. Ville verkligen inte, ville vara kvar. Visste inte hur jag skulle göra. Jag och min mamma satt och såg på film, hur ofta händer det? Men det var för bra, orkade inte riktigt med det. Kände att om allt lyckas hålla ikväll så kommer det i alla fall vara förstört imorgon och jag kommer falla då.

Skyllde på att jag var trött och gick upp. Tänkte att kanske, kanske hade jag ändå inte passerat gränsen för vad som är för mycket än. Men det var bara en förhoppning, för helt plötsligt var jag tillbaka i min obalans. Helt plötsligt började jag störa mig på allt igen. På såna små saker som jag annars bara rycker på axeln mot när jag är i balans. Men nu är jag inte kvar där längre, för balansen blev störd.

För mig så är det en väldigt stor skillnad på att vara kompisar och att vara vänner. En kompis är en person som man känner så där och kan umgås med. Men inte så mycket mer, eller rättare sagt, det blir inte så mycket mer. Man kommer inte in på varandra på djupet, man förstår inte riktigt den andra, man kanske inte heller har det behovet. Man nöjer sig liksom med den ytliga kontakten, för det är det som man klarar av.

En vän är för mig stället den personen som man kan dela allt med. Den som förstår utan att man behöver säga något. Den som känner likadant eller i all fall liknande, så man förstår varandra. De som betyder så otroligt mycket för mig, de kommer alltid att betyda mycket för mig. För de som blir mina vänner kommer alltid att vara det.

Tack för att ni finns för mig!

Vet inte riktigt hur jag ska ta vissa saket. Är det bara jag som tänker son jag gör? Nej oftast är det faktiskt inte så. Men folk i min klass alltså, blir så jä*a trött på dem, hur tänker de? Tänker de över huvudtaget?

Herregud man skulle ju kunna tro att de var födda igår som de resonerar ibland. Får allt serverat framför sig, men struntar ändå i det. Framtidsplaner, vet du/ni vad det är? Framförhållning, se vdad det du gör nu kanske har en rätt stor betydelse längre fram. Men nej då, gö som det är lättast nu bara och kom och gnäll sen när det inte blev som du trodde. Shit vakna, inse att man har lite eget ansvar också. Man kan inte bara ta för givet att allt ska bli som man vill, inte utan att göra något för att det ska bli så i alla fall.

Suck!