Jag har skrivit förut men aldrig ngt som ngn annan har fått läsa. Det har varit ngt jag gjort för att rensa mitt huvud från att överbelastas av alla mina tankar. Men jag hade glömt av skrivandet, jag hade inte skrivit på jätte länge och så kom hon in i mitt liv.

En underbar person med så fina ord, med så verkliga ord, med så sanna ord. Hon vet hur man ska använda dem, hon kan formulera sig, hon kan sätta ord på allt. Hon ä så duktig med dessa ord. Hon har verkligen förstått hur man egentligen ska använda dem, hon vet…

Älskar hennes ord!

Även om det inte alltid är bra eller roliga saker som hon skriver om  så är orden alltid så perfekt använda, precis rätt ord på exakt rätt ställe. Hur lär man sig det?

Ord som kan vara så svårt verkar så lätt när hon har använt dem. Hon vet ngt som ingen annan riktigt vet, hon vet hur man ska hantera dem.

Jag kan inte, och jag tänker inte ens försöka. Jag skriver för min skull och då ska det vara på mitt mindre korrekta sätt med.