Ibland känns det som man jag bara står stilla och inte kommer någonstans. Inte utvecklas åt något håll, bara står helt stilla på samma ställe. Men så ser jag tillbaka minns hur det varit och då ser jag att det är bättre nu, jag har kommit en lång bit på vägen och jag är på väg åt rätt håll.
Men i vardagen när jag inte tänker på det så känns det inte så. Då minns jag bara allt bra som varit och allt dåligt som är. Men jag har kommit en bit på vägen och jag är på väg åt rätt håll.
Hinder är det du ser när du tar bort ögonen från målet
