Har sett på the 90′s- ettförsvarstal med Henrik Schyffert. Vet att det finns hur många olika åsikter som hellst om denna man men här har han fan lyckats! Var länge sedan dag såg något i klass med detta över huvudtaget. Hela upplägget är så bra, sanning, lite skämt myckat allvar. Mer allvar än vad man vill låtsas om. Man blir så äckligt väl påmind om ur man reagerar. Att man vill göra på ett sätt man att det slutar precis så som man sa att man absolut inte skulle göra.
Hans berättelse om sina föräldrar hans reaktion över hur de hanterade saker felaktigt och sedan, att inse att man blivit lika dan.
Hans erkännande om hur enkelt det är att flumma bort allting.
Hans ärlighet i att man måste välja den allvarliga vägen ibland.
Kan inte säga mer än att jag gillade det, riktigt mycket till och med.
”Att medvetet göra ett val och att sen att helt enkelt ta konsekvenserna, när man gör det då, då är man vuxen”
-Henrik Schyffert-
