Har täkt idag på hur jag mår, rent psykiskt. Den senaste tiden har det gått upp och ner i en väldig fart. Har inte riktigt hängt med själv om jag ska vara helt ärlig, och har inte förståt orsaken tll det heller. Men nu har det lugnat ner sig rejält. började fundera på hur det är nu. För det är inte dåligt, men det känns inte riktigt bra heller. Känns som om jag bara lånar känslor av omgivningen för att testa och känna efter om det är rätt. Men just nu så känner jag faktiskt inget, det är så otroligt neutralt att jag inte känner något alls.

Just nu känns det faktiskt rätt skönt att inte känna något, då är det inget som man måste fundera på att göra något åt eller riskera att det försämras. Det är farligt skönt att inte känna något. Men i ett sånt här läge är det ändå rätt okej, det är när man är nere som man aldrig får sluta känna. Men jag är inte där nere, jag är mycket högre upp. Detta är på något andningshål innan jag ger mig ner i allt igen. För livet är mer krävande än vad i alla fall jag vill erkänna.

This entry was posted on torsdag, januari 22nd, 2009 at 23:39 and is filed under 1. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.