Började med att vakna, konstigt va. Tog tid att ta sig ur sängen men vad gör det? Solen sken, jag var glad, allt kändes så bra helt enkelt. Konstigt hur fort all kan vända, tänkte jag. Är det verkligen så här lätt att ändra sig, att bli mer positiv? Varför har jag i så fall inte gjort det tidigare? Det här verkar ju jätte lätt, till och med vädret var på min sida.

Bestämde mig för att jag skulle fixa maten idag, ingen annan verkade ändå intresserad av att göra det. Det blev en väldigt enkel men ändå 3 rätters. Lyckades lösa ut säkringen 3ggr under tiden som maten gjordes (vattenkokaren och diskmaskinen funkar inte ihop).

Sen i eftermiddags bar det av på körträning. Det är rät kallt att stå i ett ridhus när det är 15 minus ifall ni undrar, och ännu kalare är det när man kommer ut. Vissa personer har lite alternativa åsikter och handlingar kan man tycka men det är ingen idé att gå in mer detaljerat på det. Det leder iallafall inte till något positivt, man sjunker bara till samma nivå.

Kom hem igen och blev osams med min morsa hon skrek ”jävla ung jävel” efter mig, fundera någon millisekund på att vända mig om och slå till henne, men då skulle hon bara ha fått det hon velat. Vände mig istället om och log mot henne och gick där ifrån, hon blev om möjligt ännu surare, men vad skulle jag ha gjort?

 Dagen som började så bra blev som den blev, varför? Varför kan inte allt vara likadant, iallafall för en dag? 

This entry was posted on måndag, januari 5th, 2009 at 0:16 and is filed under 1. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.