Idag har det snöat hela eftermiddagen. Blir så barnsligt glad av snö.

Imorn när det är slask kommer jag förmodligen inte förstå hur ja kunde tänka så här, men det spelar ingen roll nu. För nu är det snö ute och jag är glad

Kan inte finnas när jag inte orkar med mig själv, de dagar jag jag knappt orkar vakna, de dagar som jag i efterhand knappt minns ngånting av, de dagar kan jag inte finnas för någon annan.

Men jag kan lova, helt ärligt, att jag alltid kommer att bry mig. Hur jag själv än mår, känner mig eller gör så kan jag lova, att jag kommer alltid bry mig.

Det är inget som någon kan styra över, inte ens jag. Det är bara till att inse att jag kommer alltid bry mig, och när jag kan så kommer jag finnas.

Jag kan faktiskt inte förstå hur man kan vara så idiotsäker på hur en annan människa tänker eller handlar. Jag är inte som du, du är inte som hon, hon är inte som jag. Ingen annan är som någon annan, inte fullt ut…

Man kan vara lika varandra. Man kan tänka i samma mönster, men alla har sin egna lilla oregelbundhet i sitt mönster, det som gör att den person är just den som den är. Den oregelbundheten som ingen kan kopiera, den oregelbundheten som man själv aldrig kan styra över.

 Jag är inte som dig så behandla mig inte så heller, se mig för den jag är eller se inte åt mitt håll.

Att våga se, att våga bry sig. Det ligger så hemskt mycket i de orden. Att verkligen våga, att kunna välja att se. Att inse hur man så lätt blundar för saker som är jobbiga. Men hur kan man göra så? Hur kan man välja att inte se när personer i sin närhet far illa? 

Jag vet inte vad jag ska göra, men jag vet att jag ska göra något. Jag vet bara att jag inte kommit på vad eller hur än. Men jag lovar dig vännen, jag ska. Fram till dess så ska jag finnas för dig ska försöka lära mig hur jag gör det på bästa sätt. Du får ha lite överseende i början, men jag ska göra mitt bästa. 

Ingen ska få behandla dig så här, de är värd så otroligt mycket mer!

 Ja det är nog så den här bloggen blir, men det är lite så jag är också…

Det är inte alltid man orkar vara seriös, tur är väl det för annars vore man ju skit tråkig…

Varför vara fattig när man kan vara rik? Jag vill iaf vara rik.

Men det krävs ju arbete för att komma dit oxå, och om man ska skynda på det lite så får man leva snålt, men det är det värt.

Nu när jag har min APU så har jag börjat fundera på vilka arbetstider man ska (vill) ha… Den svenska standarden är ju 7-16, men det måste ju va det sämsta möjliga. Antingen ska man jobba tidig morgon lr sen kväll, så man kan ägna dagen till det man vill, dessutom får man ju ob tillägg om man inte jobbar 7-16.

Ett problem är bara det att inom bageri/konditori branschen så får man inte lika mkt ob tillägg, att man alltid ska välja fel…

Man skulle ju kunna ha flera jobb oxå, typ jobba 50% + 75%. Med rätt planering borde det ju fungera…  Och sen kan man  jobba extra som hora oxå, då får man ju både knulla och pengar, kan d bli bättre? (alla pryda jävlar kan strunta i att läsa den meningen)

Sen var det bara det där med att bo snålt oxå… Men man kan ju bo kvar hemma, det är ju gratis det har min syster kommit på.

Hm, undra om jag någonsin blir stor..?

Usch vad trött jag blir, men inte hjälper det. Har tappat så mkt känns det som. Hög tid att ta nya tag.

så nu ska jag:

• Hitta ett mål
• Hitta delmål
• Komma på vad jag vill ha med mig från dåtiden.

…och sen är det ju bara att sätta igång! Hur svårt kan det vara? Jo t ex så är… NEJ! inget negativt nu.

1,2,3 nu kör vi!

eller…?

Det jag uppskattar mest av personer är ärlighet, struntar egentligen i vad de säger bara det är sant och de kan stå för det. Det är en så viktig grej. Jag har svårt för att lita på personer, det finns ett fåtal som fått min tillit fullt ut, men de flesta får aldrig ngn.

Att vara skeptisk till folk och ifrågasätta allt de säger är ett sätt att skydda sig själv på. Då släpper man ingen för nära inpå som inte förtjänar det.

Men jag själv då?

Jag anser mig vara ärlig och uppriktig mot de jag tycker är det mot mig. Men de personer som inte är det är jag ofta falsk mot.

Jag bryter ju mot mina egna regler.

Men även om jag inte är helt ärlig mot personer som inte är det mot mig så är den person som jag ljuger mest för mig själv. Ljuger och inbillar mig saker tills jag tror att de är sanna. Men varför? Vad vinner jag på det?

Åh, åter igen, skärpning flicka lilla!

Varför måste jag jämt fastna i allt negativt, varför kan jag inte se bort från allt det och se det positiva i saker och ting? Visst är det lättare att se det negativa, att se tillbaka. Men inte fan leder det till ngt positivt, se framåt, påverka framtiden ist!

Det är trots allt bara framtiden som du har en chans att påverka. Allt annat är redan gjort! 

Usch, verkligen på tiden att jag går igenom mig själv, tar reda på vad jag vill, varför, hitta nya mål och nå dem, eller iaf jobba för att hela tiden komma närmare dem.

Måste göra ngt för att hitta motivationen, det positiva tänkandet och glädjen igen. Det är hög tid att återvända till verkligheten och ta tag i mitt liv igen. Måste sluta tycka så jävla synd om mig själv. SKÄRPNING!

Tydligen är min blogg svår att förstå för vissa…

Men det är ju inte så konstigt egentligen, bloggen handlar ju om mina tankar. Har ju själv svårt att förstå dem, ännu svårare att skriva ner dem, så det är klart att det inte är så lätt för andra att läsa och förstå…

Men bloggen är inte heller egentligen till för att andra ska försöka förstå. Det är ett försök för mig att på ett nytt sätt försöka rensa mitt huvud från alla tankar som hela tiden snurrar runt, alla känslor som jag vill kunna få ur mig, men som jag inte kan säga till ngn för att de då missuppfattas. Jag kan inte prata, har aldrig kunnat och kommer nog aldrig lära mig. Men mina tankar har jag ändå och de blir bara fler och fler hela tiden, jag måste hitta ett sätt som fungerar för mig att få det ur mig på ngt sätt… Vet inte om detta verkligen är rätt, men det är värt att prova ett par dagar till.

Så antingen förstår du vad jag menar eller annars gör du det inte. Men det är inte så mycket jag kan göra åt det, eller snarare, det är inget som jag tänker göra ngt åt.