Vad jag ska säga till vem och kanske framförallt vad jag inte ska säga till vem har alltid varit ett stort problem för mig. Det enklaste är nästan det svåraste. Det som är jobbigt att prata om tar man bara med de som man litar på. Men allt det andra då?

Det jag stör mig på, när jag tycker att någon gör fel och hur jag tycker det borde vara. Det är det svåra. Det är då man måste försöka förutspå hur personen ifråga skulle reagera på det man funderar på att säga. Kommer det som eventuellt kanske möjligtvis kommer sägas tas på rätt sätt av personen, kommer den förstå?

Oftast  blir svaret nej. Ett svar som leder till att jag inte s’ger något.Spelar bara med och känner falskheten komma.